Anpassa sidan In English
 
 

Hemslöjden

Den svenska hemslöjdsrörelsen startade i slutet av 1800-talet i en tid då industrialismens vindar svepte över landet. Man ansåg att den moderna industrin höll på att kväva den gamla folkkonsten och de gamla teknikerna var på väg att glömmas bort.

Föreningen för Svensk hemslöjd instiftades i Stockholm i oktober 1899 av Lilly Zickerman med prins Eugen som ordförande. Prinsens engagemang bidrog till att hemslöjden blev socialt accepterad. Föreningens syfte var dels att rädda den traditionella slöjdens mönsterformer och tekniker för framtiden, dels att bevara en produktionsform som gav människor, framför allt på landsbygden, en viktig sidoinkomst.

Runt om i landet bildades i början av 1900-talet lokala hemslöjdsföreningar. I nationalistisk och bygderomantisk anda gav sig medlemmar i föreningarna ut på slöjdinventeringar, på jakt efter "ortstypiska" föremål. Många av föremålen blev förebilder för nyproduktion och såldes i de av föreningarna nyöppnade butikerna.

Hemslöjdsföreningens idéer spreds genom föredrag, kurser och utställningar. För många kvinnor öppnade hemslöjdsrörelsen möjligheter till karriär och inkomst. Något som inte var vanligt vid denna tid. Även om många medlemmar kom från den välsituerade medelklassen, och mer eller mindre arbetade ideellt, fick många andra kvinnor en möjlighet till ett avlönat arbete.

Medelpads hemslöjdsförening och Anna Wide (1860-1951) var den drivande kraften inom Medelpads hemslöjdsförening som bildades 1909. Den började som en filial till Föreningen för svensk hemslöjd. Genom sin makes färgerirörelse i Sundsvall hade Anna Wide kontakt med människor från landsbygden, vilka lämnade in sina hemtillverkade textilier till färgning, stampning och även till försäljning. Hemslöjdsföreningens magasin placerades intill Wides garnbod med Anna som föreståndare.

Anna Wide reste runt i landskapet på inventeringar, höll föredrag och ledde kurser och hon propagerade för att ullproduktionen skulle återupptas. Föreningen ordnade en utställning 1910 och arbetade också för skapandet av en Medelpadsdräkt.

Anna Fahlén (1876-1955) var tillsammans med sin make Hugo initiativtagare till Ångermanlands hemslöjdsförening som bildades 1909.

Hon hade länge försökt förmå traktens kvinnor att återuppta slöjandet. Hon upplät sitt hem i Hallsta i Sollefteå till väv- och spånadskurser och visade samtidigt en utställning med äldre slöjd från området.

En större utställning arrangerades 1910. Den slöjd som blev över från den utställningen köptes in och blev grunden för den första hemslöjdsbutiken, i gamla posthuset. Två år senare fick föreningen tillgång till större lokaler och kunde då inrymma Ångermanlands hemslöjdsförenings mönstersamling, den samling som utgör grunden för dagens Textilarkiv.

 


 

Bild på Anna Fahlén

Bild på Anna Wide